{"id":890,"date":"2018-05-02T07:35:25","date_gmt":"2018-05-02T04:35:25","guid":{"rendered":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/?page_id=890"},"modified":"2026-06-25T17:09:24","modified_gmt":"2026-06-25T14:09:24","slug":"broar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/verksamhet-och-mal\/vagnatets-underhall\/broar\/","title":{"rendered":"Broar och andra kr\u00e4vande konstruktioner"},"content":{"rendered":"\n

Livskraftscentralen i Nyland ansvarar f\u00f6r statens v\u00e4gbroar i Nyland. I landsv\u00e4gsn\u00e4tet p\u00e5 omr\u00e5det finns 1959 broar, vilket motsvarar cirka 20 procent av alla broar i landet (ber\u00e4knat enligt ytan) och 317 r\u00f6rbroar, vilket \u00e4r cirka 10 procent av alla r\u00f6rbroar i landet (ber\u00e4knat enligt antalet).<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller underh\u00e5llet av broarna i landsv\u00e4gsn\u00e4tet h\u00f6r 1877 broar till livskraftscentralen i Nyland. Underh\u00e5llet av 82 broar p\u00e5 riksv\u00e4g 1 och 7 ligger f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 entrepren\u00f6rerna f\u00f6r livscykelprojekten. Ansvaret f\u00f6r broarna i livscykelprojektet f\u00f6r riksv\u00e4g 7 (41 st.) och Marknadsbackstunneln i Lovisa \u00f6verf\u00f6rs till livskraftscentralen i Nyland fr.o.m. 30.9.2026. Livscykelprojektet f\u00f6r riksv\u00e4g 1 \u00f6verf\u00f6rs 2029. Ut\u00f6ver dessa \u00f6verg\u00e5r \u00e4ven v\u00e4gkonstruktioner, utrustning och anordningar fr\u00e5n stamv\u00e4g 51 Kyrksl\u00e4tt\u2013Stensvik till livskraftscentrets reparationsansvar n\u00e4r avtalstiden f\u00f6r projektet g\u00e5r ut i slutet av november 2027.<\/p>\n\n\n\n

Broarnas s\u00e4kerhet och livsl\u00e4ngd s\u00e4kerst\u00e4lls genom inspektioner av broarna. Varje \u00e5r g\u00f6rs en \u00e5rlig inspektion av broarna. D\u00e5 utreds till exempel om r\u00e4ckena \u00e4r hela och om det finns n\u00e5gra problempunkter. Vart femte \u00e5r utf\u00f6rs en allm\u00e4n inspektion som utf\u00f6rs av broinspekt\u00f6rer som godk\u00e4nts och utbildats av Trafikledsverket. Om man har observerat d\u00e5lig kondition vid den allm\u00e4nna inspektionen g\u00f6rs en specialinspektion av bron, d\u00e4r man tar till exempel prover av betongen och utreder vattenisoleringens skick. Specialinspektionen utg\u00f6r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r reparationsplaneringen. Broinspektionerna har stor betydelse f\u00f6r att man ska kunna utf\u00f6ra reparationerna vid r\u00e4tt tidpunkt. Inspektionernas betydelse \u00f6kar n\u00e4r broarna \u00e5ldras. V\u00e4ganv\u00e4ndarna m\u00e4rker oftast inte att en bro \u00e4r i d\u00e5ligt skick f\u00f6rr\u00e4n trafiken p\u00e5 bron m\u00e5ste begr\u00e4nsas eller bron repareras.<\/p>\n\n\n\n

Broarnas d\u00e5liga skick beror bland annat p\u00e5 h\u00f6g \u00e5lder, anv\u00e4ndningen av v\u00e4gsalt och att v\u00e4dret varierar kring nollstrecket till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringen. Antalet saltningstillf\u00e4llen och m\u00e4ngden v\u00e4gsalt som anv\u00e4nds \u00f6kar vid temperaturer som varierar kring nollstrecket j\u00e4mf\u00f6rt med mera kontinuerligt k\u00f6ldv\u00e4der. Detta \u00f6kar belastningen fr\u00e5n salt och kyla p\u00e5 broarna. En bro som byggs eller repareras nu \u00e4r av h\u00f6gre kvalitet \u00e4n tidigare. F\u00f6rklaringen till detta \u00e4r mer avancerade material, till exempel t\u00e5l de nuvarande betongkvaliteterna b\u00e4ttre belastning fr\u00e5n salt och kyla. \u00c4ven vid planeringen f\u00e4sts st\u00f6rre vikt vid h\u00e5llbarheten. Inspektionssystemet f\u00f6r broar och informationshanteringen har f\u00f6rb\u00e4ttrats och \u00e4ven kvalitetskontrollen har effektiviserats. Dessutom har broarnas strukturella egenskaper utvecklats och nu kan man till exempel bygga broar utan r\u00f6relsefogar.<\/p>\n\n\n\n

Beroende p\u00e5 finansieringsbeloppet reparerar och bygger vi om ca 20\u201330 broar varje \u00e5r. Anslagen f\u00f6r broreparationer i \u00e5r \u00e4r cirka 10,9 miljoner euro. Den st\u00f6rsta utmaningen f\u00f6r broarnas del \u00e4r \u00e5ldersf\u00f6rdelningen. K\u00e4nnetecknande f\u00f6r verksamhetsomr\u00e5det \u00e4r de livligt trafikerade v\u00e4gar som byggdes p\u00e5 1960- och 1970-talen och vars broar har n\u00e5tt \u00e5ldern f\u00f6r totalrenovering. Dessa broar \u00e4r m\u00e5nga till antalet och p\u00e5 grund av de stora trafikm\u00e4ngderna \u00e4r de mycket kr\u00e4vande som reparationsobjekt. Den planerade b\u00e4righeten f\u00f6r broarna fr\u00e5n den tiden \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n de nuvarande kraven. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste flera broar som ska repareras ocks\u00e5 byggas om eller f\u00f6rst\u00e4rkas f\u00f6r att klara av de st\u00f6rre axel- och totallaster som den nuvarande fordonsf\u00f6rordningen till\u00e5ter.<\/p>\n\n\n\n

Utifr\u00e5n broarnas skick ska 8 av alla broar i omr\u00e5det f\u00f6r livskraftscentralen i Nyland f\u00f6rnyas (konditionsklass 1) och cirka 554 repareras inom den n\u00e4rmaste framtiden (konditionsklass 2 och 3). Det finns 10 viktbegr\u00e4nsade broar. N\u00e4r man beaktar broarnas b\u00e4righetsbrister m\u00e5ste cirka 18 broar byggas om eller f\u00f6rst\u00e4rkas och cirka 547 broar repareras. Av de broarna som \u00e4r i d\u00e5ligt skick (konditionsklass 1 och 2) ligger 37 stycken eller n\u00e4stan 43 % p\u00e5 livligt trafikerade landsv\u00e4gar.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r m\u00f6jligt att bromsa \u00f6kningen av reparationsskulden som orsakas av att broarnas skick f\u00f6rs\u00e4mras genom att vidta reparations\u00e5tg\u00e4rder i r\u00e4tt tid. Det stora antalet broar som n\u00e5r \u00e5ldern f\u00f6r totalrenovering och de \u00f6kade reparationskostnaderna i och med att finansieringen f\u00f6rblir of\u00f6r\u00e4ndrad eller minskar \u00f6kar reparationsskulden. Broarnas \u00e5ldersstruktur borde beaktas n\u00e4r anslag beviljas. I synnerhet i de livligaste objekten i huvudstadsregionen \u00e4r trafikarrangemangen i samband med reparationsprojekt kr\u00e4vande, trafikeffekterna str\u00e4cker sig l\u00e5ngt och kan g\u00e4lla flera olika f\u00e4rds\u00e4tt. D\u00e5 har ocks\u00e5 tidpunkten f\u00f6r reparationerna betydelse f\u00f6r hela trafiksystemets funktion.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6ljande tabell anges antalet broar med viktbegr\u00e4nsning i respektive konditionsklass. <\/p>\n\n\n\n

Tabell: Broarnas skick och antalet broar med viktbegr\u00e4nsningar. <\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Konditionsklass \/ beskrivning<\/strong> <\/td>Nyland<\/strong> <\/td>Andel<\/strong> <\/td>Viktbegr\u00e4nsade, st.<\/strong> <\/td><\/tr>
1 \/ Mycket d\u00e5lig \u2013 skicket \u00e4r inte acceptabelt, bron beh\u00f6ver totalrenoveras eller f\u00f6rnyas <\/td>8 <\/td>0,4 % <\/td>0 <\/td><\/tr>
2 \/ D\u00e5lig \u2013 flera skador som kan observeras tydligt och som kr\u00e4ver reparation, eller en enskild allvarlig skada, behovet av specialinspektion och totalrenovering \u00e4r uppenbart  <\/td>79 <\/td>4,2 % <\/td>3 <\/td><\/tr>
3 \/ N\u00f6jaktig \u2013 skador och brister i konstruktionerna, bron beh\u00f6ver repareras, men en totalrenovering kan vid behov senarel\u00e4ggas <\/td>475 <\/td>25,3 % <\/td>4 <\/td><\/tr>
4 \/ God \u2013 lindrigt slitage, sm\u00e5 ist\u00e5nds\u00e4ttningsbehov och f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder som f\u00f6rdr\u00f6jer uppkomsten av skador  <\/td>1226 <\/td>65,3 % <\/td>3 <\/td><\/tr>
5 \/ Mycket god \u2013 ny eller j\u00e4mf\u00f6rbar med ny <\/td>82 <\/td>4,4 % <\/td>\u202f 0<\/td><\/tr>
Ingen klassificering <\/td>7 <\/td>0,4 % <\/td>\u202f <\/td><\/tr>
Sammanlagt<\/strong> <\/td>1877<\/strong> <\/td>100 % <\/td> <\/td><\/tr>
viktbegr\u00e4nsade totalt, st <\/td> <\/td>\u202f <\/td>\u202f10 <\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

V\u00e4gtunnlarna uppr\u00e4tth\u00e5lls i samarbete med Fintraffic <\/strong><\/h3>\n\n\n\n

I omr\u00e5det f\u00f6r livskraftscentralen i Nyland finns 11 landsv\u00e4gstunnlar, varav serviceproducenterna f\u00f6r livscykelprojekten ansvarar f\u00f6r 6 tunnlar och livskraftscentralen f\u00f6r 5 tunnlar. N\u00e5gra av dessa \u00e4r fasta tunnlar i stadsstrukturen som st\u00f6der utvecklingen av markanv\u00e4ndningen. F\u00f6r dessa ligger kostnadsansvaret f\u00f6r K\u00e4geluddstunneln hos Esbo stad. N\u00e4r livscykelprojektet f\u00f6r rv 7 Forsby\u2013Kotka avslutas i slutet av september 2026 \u00f6verf\u00f6rs ansvaret f\u00f6r ytterligare en landsv\u00e4gstunnel till livskraftscentralen i Nyland och n\u00e4r livscykelprojektet f\u00f6r rv 1 Muurla\u2013Lojo avslutas 2029 \u00f6verf\u00f6rs ansvaret f\u00f6r ytterligare 5 tunnlar. <\/p>\n\n\n\n

Livskraftscentralen i Nyland ansvarar f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av hela tunnelhelheten \u00e4ven i fr\u00e5ga om den teknik som \u00e4gs av Fintraffic V\u00e4g Ab. Fintraffic fungerar som operat\u00f6r f\u00f6r tunnlarnas trafikstyrnings- och s\u00e4kerhetssystem. Tunnelkonstruktioner, utrustning och system kr\u00e4ver direkt service och underh\u00e5ll varje \u00e5r. \u00c4ven deras livscykler \u00e4r olika l\u00e5nga och en del har redan uppn\u00e5tt en \u00e5lder d\u00e5 de kr\u00e4ver reparations- och ers\u00e4ttningsinvesteringar. Reparationsinvesteringen och ers\u00e4ttningsinvesteringen i tekniska system i Nordsj\u00f6 tunnel (lv 103) i Helsingfors genomf\u00f6rs 2025\u20132026. \u00c5r 2026 renoveras \u00e4ven Fiskarstunnelns konstruktioner och belysningen (lv 104) f\u00f6rnyas. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rnyande av bullerskydd <\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Bullerv\u00e4ggarna fr\u00e5n 1980- och 1990-talen b\u00f6rjar vara i slutet av sin livscykel och deras skick beh\u00f6ver inventeras och reparations- eller f\u00f6rnyelseplanering av de mest br\u00e5dskande objekten inledas. Dessa bullerv\u00e4ggar som beh\u00f6ver f\u00f6rnyas finns s\u00e4rskilt l\u00e4ngs de livligt trafikerade huvudlederna i Helsingforsregionen. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dyrare att f\u00f6rnya bullerhindren \u00e4n att bygga nya; trafikarrangemang, rivningsarbeten och avfallshantering medf\u00f6r extra kostnader. Under \u00e5rens lopp har ocks\u00e5 trafikm\u00e4ngderna p\u00e5 trafiklederna och kraven p\u00e5 bullerbek\u00e4mpning \u00f6kat. F\u00f6r n\u00e4rvarande kan man endast vidta n\u00f6dv\u00e4ndiga, br\u00e5dskande reparations\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r bullerhindrens del. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Livskraftscentralen i Nyland ansvarar f\u00f6r statens v\u00e4gbroar i Nyland. I landsv\u00e4gsn\u00e4tet p\u00e5 omr\u00e5det finns 1959 broar, vilket motsvarar cirka 20 procent av alla broar i landet (ber\u00e4knat enligt ytan) och 317 r\u00f6rbroar, vilket \u00e4r cirka 10 procent av alla r\u00f6rbroar i landet (ber\u00e4knat enligt antalet). <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":4905,"parent":571,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-890","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/890","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=890"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/890\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5212,"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/890\/revisions\/5212"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/571"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4905"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tienpidonsuunnitelma.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}