Trafiksystemarbete

Genom det regionala trafiksystemarbetet säkerställs att de nationella målen uppnås och att vägnätet utvecklas på lång sikt samt garanteras den nationella trafikens säkerhet och smidighet.

Trafiksystemarbetet – planering, genomförande och uppföljning

Trafiksystemplaneringen består av långsiktig strategisk planering. Syftet är att samordna olika mobilitetsformer: gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, godstrafik och personbilstrafik. I stället för enskilda projekt analyseras trafiken som helhet och konsekvenserna av olika åtgärdskombinationer. Trafiksystemplaneringen syftar också till att samordna förutsättningarna för markanvändning, boende, trafik, service och näringsliv. I planen sammanställs regionaktörernas gemensamma vision av hur systemet ska utvecklas. Parterna engageras i planens mål via avsiktsförklaringar som gäller trafiksystemet eller MBT-avtal (markanvändning, boende och trafik). Trafiksystemplanens genomförande följs upp mellan uppdateringarna av planen.

 

NTM-centralens roll i trafiksystemarbetet

  • NTM-centralen samarbetar inom ramen för trafiksystemplaneringen på alla planeringsnivåer, särskilt i väghållningsfrågor men ändå med beaktande av alla färdsätt.
  • NTM-centralen genomför trafiksystemplanerna för väghållningen tillsammans med Trafikverket och kommunerna.
  • NTM-centralen är behörig myndighet för kollektivtrafiken.
  • NTM-centralen deltar i uppföljningen och den kontinuerliga utvecklingen av trafiksystemplanerna.

Genom det regionala trafiksystemarbetet säkerställer vi att de nationella målen uppfylls, att vägnätet utvecklas långsiktigt och att trafiken är säker och smidig. Målet är att förbättra rese- och transportkedjornas funktion och säkerhet samt trafiksystemets effektivitet på ett sätt som tar hänsyn till miljön. Resor och transporter fungerar väl när olika trafikformer samarbetar inom villkoren för markanvändningen.

Långsiktig planering av trafiksystemet och markanvändningen

Inom verksamhetsområdet för NTM-centralen i Nyland utarbetas trafiksystemplaner och landskapsplaner för tre landskap. Under ledning av Nylands förbund utarbetas såväl Nylands landskapsplan som trafiksystemplaner för östra Nyland och västra Nyland. Helsingforsregionens trafik HRT ansvarar för att göra upp regionens trafiksystemplan och den nyligen påbörjade planen för markanvändning, boende och trafik (MBT 2019). I Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland gör landskapsförbundet upp landskapsplanen och ansvarar för att utarbeta trafiksystemplanen.

 

Trafiksystemplanernas och landskapsplanernas status

  • Helsingforsregionens trafiksystemplan HLJ 2015 och MBT-avtalet 2016–2019
    • Planen MBT 2019 är under beredning
  • Östra Nylands trafikstrategi 2030 och avsiktsförklaring 2015–2019
    • Planen Nyland 2050 och östra Nylands etapplandskapsplan är under beredning
  • Västra Nylands trafiksystemplan 2035 och avsiktsförklaring 2014–2019
    • Planen Nyland 2050 och västra Nylands etapplandskapsplan är under beredning
  • Egentliga Tavastlands trafiksystemplan 2014 och avsiktsförklaring 2014–2019
    • Egentliga Tavastlands landskapsplan 2040 är på förslagsstadiet
  • Päijänne-Tavastlands trafiksystemplan 2014
    • Päijänne-Tavastlands gällande landskapsplan 2014 godkändes av landskapsfullmäktige 2016.

 

Förutsättningarna för ekonomisk verksamhet

Ekonomins långvariga nedgång har gjort näringslivets och logistikens behov till ett viktigt tema i inriktningen av väghållningsåtgärder. Detta har resulterat i att viktiga transportrutter har förbättrats och att till exempel rastplatser och parkeringar för den tunga trafiken har utvecklats och inrättats. Kontakten med näringslivet har intensifierats. Även enskilda ekonomiska aktörer har deltagit i samarbetet med att till exempel planera korsningar. Ibland har näringslivet också bidragit till att finansiera projekt. Målet är att trygga regionens ekonomiska konkurrenskraft genom att skapa smidiga och säkra trafikförbindelser för transporter och pendlare.

 

Gång- och cykeltrafiken främjas

NTM-centralen i Nyland främjar gång- och cykeltrafiken på många sätt, som delvis överlappar med åtgärderna för att förbättra trafiksäkerheten. Många förbättringsåtgärder som berör infrastrukturen, såsom byggandet av gång- och cykelvägar och övergångsställen, bidrar till att öka gång- och cykeltrafiken som färdsätt. Fotgängarnas och cyklisternas behov beaktas dessutom i allt högre grad med planer för smart och säker mobilitet, som också utvecklar trafiksäkerheten.

Vi strävar efter att skapa förhållanden som medför att invånarna upplever cykling som ett enkelt, trevligt, säkert och snabbt färdsätt. Samma faktorer är viktiga även för gångtrafiken, men betydelsen av en trivsam omgivning betonas ännu mer. Genom olika slags samarbeten med kommuner och andra intressenter vill vi ge gång- och cykeltrafiken högre status. I slutet av 2016 uppdaterade NTM-centralen i Nyland behovsutredningen för gång- och cykelvägar och utvecklade en prioriteringsmetod för projekten i samarbete med kommunerna. Arbetet med HRT:s samarbetsgrupp för gång- och cykeltrafik är aktivt. År 2017 färdigställdes utredningen av huvudnätet av cykelvägar i Forssa.

 

Miljökonsekvenserna beaktas

Trafikens miljökonsekvenser, såsom buller och inverkan på grundvattnets kvalitet, beaktas i all verksamhet och i synnerhet när nya projekt genomförs. Vi kan dock bara vidta åtgärder i den utsträckning som resurserna tillåter. Ett av våra mål är att antalet personer som utsätts för trafikbuller inte ska blir fler. Andra mål är att minska de skadliga utsläppen från trafiken och hejda den ökande bilismen. I fråga om tung trafik försöker vi minimera olägenheterna i samband med planeringen av transportrutter för farliga ämnen och genom att öka nyttolasterna, det vill säga genom att tillåta längre och tyngre långtradare. Dessa mål kräver åtgärder även i vägnätet.