Trafiksystemarbete

Genom det regionala trafiksystemarbetet säkerställs att de nationella målen uppnås och att vägnätet utvecklas på lång sikt samt garanteras den nationella trafikens säkerhet och smidighet.

Trafiksystemarbetet – planering, genomförande och uppföljning 

Trafiksystemplaneringen består av långsiktig strategisk planering. Planeringens mål är att samordna transport- och resebehov av godstrafik, arbete, studier och ärendehantering. I stället för enskilda projekt eller färdsätt undersöker man däremot trafiksystemet som en helhet; olika trafiktjänster vid sidan om utveckling och upprätthållning av trafiknätet.

I trafiksystemplanen samlar man ihop gemensamma synsätt som områdets olika aktörers har angående systemets utvecklande med beaktande av bl.a. markanvändning, bostadsproduktion och behoven av näringarnas utvecklande. Planens inverkan på miljön, olika befolkningsgrupper och ekonomiska förutsättningar bedöms också. Parterna engageras i planens mål via avsiktsförklaringar som gäller trafiksystemet eller MBT-avtal (markanvändning, boende och trafik). Trafiksystemplanerna uppdaterar vanligtvis med cirka fyra års mellanrum. Planens genomförande följs upp mellan uppdateringarna.

 

NTM-centralens roll i trafiksystemarbetet  

  • NTM-centralen samarbetar inom ramen för trafiksystemplaneringen på alla planeringsnivåer, särskilt i väghållningsfrågor men ändå med beaktande av alla färdsätt.
  • NTM-centralen genomför trafiksystemplanerna för väghållningen tillsammans med Trafikledsverket och kommunerna.
  • NTM-centralen är behörig myndighet för kollektivtrafiken i en del av områdena.
  • NTM-centralen deltar i uppföljningen och den kontinuerliga utvecklingen av trafiksystemplanerna.

NTM-centralens uppgift i det regionala trafiksystemarbetet är att försäkra trafiksäkerheten, trafiksmidigheten och att de nationella målen förverkligas, att vägnätet utvecklas långsiktigt och att miljöskadorna minimeras. Resor och transporter fungerar väl när olika trafikformer samarbetar inom villkoren för markanvändningen. Trafiksystemarbetet styrs mer och mer av målen för att hejda klimatförändringen och att öka på hållbar trafik.

Långsiktig planering av trafiksystemet och markanvändningen

Inom verksamhetsområdet för NTM-centralen i Nyland utarbetas trafiksystemplaner och landskapsplaner för tre landskap. Under ledning av Nylands förbund utarbetas såväl Nylands landskapsplan som trafiksystemplaner för östra Nyland och västra Nyland. Helsingforsregionens trafik HRS ansvarar för trafiksystemplaneringen inom Helsingforsregionen som en del av MBT 2019-planen som är i beredningsskedet. Egentliga och Päijänne-Tavastlands landskapsförbund utarbetar landskapsplanerna och ansvarar för att utarbeta trafiksystemplanerna i sina områden.

 

Trafiksystemplanernas och landskapsplanernas situation i maj 2019

  • Helsingforsregionens trafiksystemplan HLJ 2015 och MBT-avtalet 2016–2019
    • MBT 2019-planen i godkännandebehandling och MBT avtalet 2020–2023 under beredning
    • Planen Nyland 2050/Helsingforsregionens etapplandskapsplan i förslagsskedet
  • Östra Nylands trafikstrategi 2030 och avsiktsförklaring 2015–2019
    • Planen Nyland 2050/Östra Nylands etapplandskapsplan i förslagsskedet
  • Västra Nylands trafiksystemplan 2035 och avsiktsförklaring 2014–2019
    • Planen Nyland 2050/Västra Nylands etapplandskapsplan i förslagsskedet
  • Egentliga Tavastlands trafiksystemsplan 2014 och avsiktsförklaring 2014–2019 (planens förnyande inletts i slutet av 2018)
    • Egentliga Tavastlands landskapsplan 2040 är på förslagsstadiet
  • Päijänne-Tavastlands trafiksystemsplan 2014 (planens förnyande inletts under hösten 2018)
    • Päijänne-Tavastlands gällande landskapsplan 2014 godkändes av landskapsfullmäktige 2016.
    • Etapplandskapsplanen för Päijänne-Tavastlands avfallshanteringsområde i inledningsskedet

Förutsättningarna för ekonomisk verksamhet 

Ekonomins långvariga nedgång på 2010-talet lyfte näringslivets och logistikens behov till ett viktigt väsentligt tema i inriktningen av väghållningsåtgärder. Detta har resulterat i att viktiga transportrutter har förbättrats och att till exempel rastplatser och parkeringar för den tunga trafiken har utvecklats och inrättats. Kontakten med näringslivet har intensifierats. Även enskilda ekonomiska aktörer har deltagit i samarbetet med att till exempel planera korsningar. Ibland har näringslivet också bidragit till att finansiera projekt. Målet är att trygga regionens ekonomiska konkurrenskraft genom att skapa smidiga och säkra trafikförbindelser för transporter och pendlare.

 

Gång- och cykeltrafiken främjas 

NTM-centralen i Nyland främjar gång och cykling på flera sätt. Samma åtgärder förbättrar ofta också trafiksäkerheten. Att bygga led för den lätta trafiken och övergångsställen ökar till exempel andelen gång och cykling samt minskar på olycksrisken. Fotgängarnas och cyklisternas behov beaktas dessutom i allt högre grad med planer för smart och säker mobilitet, som också utvecklar trafiksäkerheten.

Vi strävar efter att skapa förhållanden som medför att invånarna upplever cykling som ett enkelt, trevligt, säkert och snabbt färdsätt. Samma faktorer är viktiga även för gångtrafiken, men betydelsen av en trivsam omgivning betonas ännu mer. Genom olika slags samarbeten med kommuner och andra intressenter vill vi ge gång- och cykeltrafiken högre status. I slutet av 2016 uppdaterade NTM-centralen i Nyland behovsutredningen för gång- och cykelvägar och utvecklade en prioriteringsmetod för projekten i samarbete med kommunerna. Arbetet med HRT:s samarbetsgrupp för gång- och cykeltrafik är aktivt. År 2017 färdigställdes utredningen av det huvudsakliga cykelvägsnätet i Forssa.

 

Miljökonsekvenserna beaktas 

Miljökonsekvenserna som trafiken orsakar, såsom oväsen samt konsekvenserna för grundvattnet, luftkvaliteten och växthusgasutsläppen tas i beaktande i all verksamhet. Fastän befolkningsmängden ökar borde man inte öka på mängden människor som utsätts för skadligt trafikväsen. Andra mål är att minska trafikens skadliga utsläpp, särskilt växthusgasutsläppen och hejda den ökande bilismen. För den tunga trafikens del minimeras skadorna då man planerar transportrutter för farliga ämnen och bl.a. genom att tillåta längre och tyngre långtradare än nu. Dessa mål kräver åtgärder även i vägnätet.