Det belagda vägnätet delas in i olika reparationsklasser
Det belagda vägnätet är indelat i förbindelseledsspecifika reparationsklasser enligt trafikmängd, vägens placering i vägnätet och övrig information som beskriver de lokala trafikbehoven. En väg som tillhör den högre reparationsklassen bör sammanlänka viktiga landskaps- eller regioncentrum, vara en del av en betydande transportrutt för näringslivet, vara en del av en betydande resekedja eller leda till betydande hamnar eller gränsövergångsställen. Finansieringen har stor inverkan på beläggningsåtgärderna på vägarna i de olika klasserna. Enligt riktlinjerna ska ytskicket på livligt trafikerade landsvägar, det vill säga i praktiken huvudvägar, tryggas, på andra ställen gör man det som är möjligt inom ramen för finansieringen. Varje år strävar man efter att genomföra minst ett viktigt projekt för att förbättra gång- och cykelförbindelserna. Att främja gång- och cykeltrafik är en central del av NTM-centralens strategi för hållbar trafik.
Den finansiering som anvisats för beläggningar för 2024 är betydligt större än tidigare år tack vare den separata finansieringen av reparationsskulden. Kostnadsnivån för beläggningar verkar stanna på 2023 års nivå. I år är beläggningsmängden nästan dubbelt så stor som 2023, vilket innebär att beläggningssträckan är sammanlagt cirka 720 kilometer. Det förutspås att med årets beläggningsmängd hålls skicket på de belagda vägarna oförändrat.
Bild: Andelen beläggningar i dåligt skick och beläggningssträckan på landsvägarna inom området för NTM-centralen i Nyland Obs! Man har justerat de gränsvärden som påverkar mätningstekniken och konditionsbedömningarna vid mätning av beläggningens skick 2024, så den andel som är i dåligt skick är inte helt jämförbar med tidigare mätningar.
Beläggningarnas ålder i området är i genomsnitt sex år på livligt trafikerade vägar och 14 år på andra vägar.
Planering av beläggningsprogram
NTM-centralen planerar sommarens beläggningsarbeten under vintern. Med hjälp av mätresultat och andra data, återkoppling samt prognoser bestämmer experter vilka beläggningsprojekt som ska genomföras så att arbetena utförs så effektivt som möjligt. Största delen av beläggningsobjekten i det livliga vägnätet bekräftas på våren i månadsskiftet maj-juni när vårens mätningar av vägarnas skick har slutförts. Skador som observeras under våren kan fortfarande läggas till i sommarens program. Beläggningsarbeten utförs sommartid, från maj till oktober. Även vägmarkeringarna förbättras under sommaren. Beläggningsskador repareras även genom att vägytan lappas och genom precisionsreparationer som är något större än lappningar, eftersom det av kostnadsskäl inte är möjligt att förnya hela beläggningen så ofta som man skulle behöva.
Största delen av beläggningsobjekten finns på livliga huvudvägar, som slits snabbt vintertid på grund av slitage från dubbdäck och stora trafikmängder. Orsaken till beläggningsskador på lågtrafikerade vägar ligger ofta i vägens konstruktion, varvid det inte räcker med att endast förnya beläggningen. Då blir kostnaderna i värsta fall många gånger högre jämfört med enbart beläggning.
I planeringen av beläggningsprogrammen på lågtrafikerade vägar strävar man efter en längre tidsperiod. Under de senaste åren har man varit tvungen att koncentrera sig på akuta reparationer, vilket har minskat arbetets effektivitet. De objekt som ska repareras har varit utspridda och på grund av deras dåliga skick har reparationerna varit dyra. De grusvägar med bitumenbeläggning som är i allra sämst skick omvandlas vid behov till grusvägar, vilket gör det mer kostnadseffektivt att underhålla vägen så att den är i tillfredsställande skick.
Mot förebyggande underhåll av beläggningar
Under de senaste åren har man inom ramen för resurserna i allt högre grad strävat efter att satsa på förebyggande underhåll av beläggningen. Ett exempel på det är entreprenaden för att förbättra underhållet av dräneringen av belagda vägar. I entreprenaden granskas dräneringens funktion och målet är att säkerställa att dräneringen i första hand fungerar på vägar som belagts under de senaste åren eller på vägar som ska beläggas under de närmaste åren. Kantvallar som förhindrar att vattnet rinner bort från vägytan, igenväxta sidodiken, täppta vägtrummor samt ständigt fuktiga vägkonstruktioner som dessa orsakar leder till förtida skador på beläggningen och till problem med vägkonstruktionens bärförmåga.
År 2018 inledde NTM-centralen i Nyland, Trafikledsverket och Roadscanners Oy i samarbete det tioåriga forsknings- och utvecklingsprojektet “Förebyggande underhåll av beläggning och programmering av reparationer” (PEHKO). PEHKO-projektet fokuserar huvudsakligen på Hyvinge underhållsentreprenad och omfattar sammanlagt 860 kilometer belagda vägar. Målet för projektet är att hejda ökningen av antalet vägar med dålig beläggning och förlänga beläggningarnas livslängd. Metoden består av noggrann mätning av vägnätet som möjliggör analyser av orsakssamband under långa tidsintervall, noggranna skräddarsydda reparationsplaner och utnyttjande av de senaste forskningsresultaten och digitaliseringens fördelar. Utifrån mätningarna strävar man efter att snabbt identifiera skadade ställen och reparera dem i ett så tidigt skede som möjligt, vilket minskar reparationskostnaderna jämfört med omfattande reparationer som utförs för sent. Metoder för att öka livslängden är bl.a. att öka beläggningstjockleken, stärka konstruktionen, rätt åtgärder inom vinterunderhållet samt iståndsättning av vägdräneringen.
Då över hälften av projekttiden har avverkats kan man konstatera att de avsnitt som har reparerats inom projektet har varit lyckade – de beter sig på ett förmodat sätt. Det nyländska vägnätets tudelning syns tydligt i resultaten. Det finns livligt trafikerade vägar som har planerats och byggts för den nuvarande trafiken, och det övriga vägnätet är ett mindre trafikerat gammalt nät som aldrig har dimensionerats för sådan tung fordonstrafik som den nuvarande. Att reparera de senare på ett hållbart sätt är dyrt och ofta en besvärlig kompromiss mellan resurser och behov. Det billigaste är att med hjälp av vinterunderhåll och genom att reparera dräneringen hålla vattnet borta från vägkonstruktionerna så att det inte orsakar tjälskador och andra konstruktionsskador. Man har också noterat att med tanke på egendomsförvaltningen är det ibland förnuftigt att använda pengar för reparation av ett objekt där skadorna utvecklas snabbt, trots att vägytan fortfarande är i relativt gott skick. Detta kan vara svårt för väganvändarna att förstå, om det intill finns en väg som redan i flera år har varit i dåligt skick men som fortfarande måste vänta på den önskade reparationen.
Vägmarkeringarna är också en viktig del av underhållet av de belagda vägarna och underhållet och förnyandet av dem hänger i hög grad samman med förnyandet av beläggningarna. Eftersom vägmarkeringarna ökar säkerheten prutar man inte på finansieringen av dem, även om vägen annars skulle vara i dåligt skick. Området för NTM-centralen i Nyland är indelat i två fleråriga serviceavtal för att underhålla och förnya vägmärken.