Broar

NTM-centralen i Nyland ansvarar för broarna i Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. I landsvägsnätet i dessa regioner finns det ca 3 000 broar, vilka motsvarar 30 procent av alla broar och 20 procent av rörbroarna i hela Finland. Broarnas återanskaffningspris uppskattas till 2,5 miljarder euro.

En stor del av Finlands broar finns inom området för NTM-centralen i Nyland.

 

Genom brounderhåll ser vi till att broarna är säkra och kan användas länge. I takt med att broarna åldras blir underhållet allt viktigare för att undvika att broarna skadas och förfaller. Trafikanterna märker oftast inte att en bro är i dåligt skick förrän trafiken på bron måste begränsas eller förrän bron repareras.

Beroende på finansieringsbeloppet reparerar och bygger vi om ca 20–30 broar varje år. Finansieringsbeloppet varierar och har de senaste åren uppgått till 15–20 miljoner euro. Broarnas åldersfördelning är en utmaning i reparationshänseende, då de flesta av broarna är byggda mellan 1960- och 1990-talet. Nu är det dags att renovera broarna från 1960- och 1970-talet, och eftersom deras bärighet inte uppfyller dagens bestämmelser ökar behovet av att reparera och förstärka broarna. På 1960- och 1970-talet var de dimensionerande lasterna betydligt lägre än i dag, och därför motsvarar den tidens broar inte dagens större axel- och totallaster i enlighet med fordonsförordningen.

Åldersfördelning för broarna inom området för NTM-centralen i Nyland. De närmaste åren ska ett stort antal broar upprustas och dessa måste förstärkas och byggas om för att uppnå tillräcklig bärighet. Ett problem med reparationsprojekten är att en del av broarna finns på livligt trafikerade leder.

 

Klassificeringen av skicket på broarna inom området för NTM-centralen i Nyland

Klassificeringen av vägegendomens skick är enhetlig för alla delområden inom väghållningen och baseras på publikationen Enhetlig serviceklassificering av vägegendomens skick (Vägförvaltningens utredningar 32/2004) och på beslutet som fattades av Vägförvaltningens direktion den 20 augusti 2004 om att införa en enhetlig klassificering i fem steg för att beskriva vägegendomens skick.

Det primära syftet med klassificeringen är att dela in broarna i klasser enligt deras underhållsbehov. Klasserna kan förenklat beskrivas på följande sätt:

 

5 Mycket gott – inget underhållsbehov

4 Gott – mindre underhållsbehov

3 Nöjaktigt – behöver repareras snart

2 Dåligt – behöver repareras nu

1 Mycket dåligt – reparationen är försenad

 

Klassificeringen ger dock en för optimistisk bild av broarnas skick. I praktiken behöver betongbroar i nöjaktigt skick (klass 3) redan repareras. Reparationen av broar i dåligt skick (klass 2) är i regel redan försenad och för broar i mycket dåligt skick (klass 1) är den enda förnuftiga åtgärden oftast att bygga om bron.

Inom vårt område behöver 24 broar byggas om (klass 1) och ca 800 broar repareras (klass 2 och 3) den närmaste tiden. Den nuvarande finansieringsnivån är inte tillräcklig för de nödvändiga ombyggnaderna och reparationerna av broarna. I tabell 1 anges antalet broar i respektive konditionsklass.

Broarna enligt konditionsklass.

 

Broarna enligt konditionsklass och byggår.

 

Det är bekymmersamt att majoriteten av broarna som kräver åtgärder de kommande åren är byggda mellan 1960- och 1980-talet. Broarna presenteras enligt konditionsklass och byggår i figur 3. Broarna i klass 3, som motsvarar de röda staplarna, utgör den största utmaningen i fråga om broreparationer.

Nu har vi lyckats hejda broarnas skick från att försämras. Men den närmaste framtiden är problemet minskade anslag, ökat behov av broreparationer och ökade krav på näringslivets transporter.