Vägnätets underhåll

Genom att underhålla vägarna ser vi framför allt till att vägarna är framkomliga varje dag och skapar förutsättningar för att man ska kunna färdas säkert på dem.

Underhållet av landsvägarna omfattar underhåll och drift av belagda vägar, grusvägar, broar, vägmiljöer samt utrustning och konstruktioner längs landsvägarna. Syftet med underhållet är att säkerställa vägnätets säkerhet och dagliga framkomlighet med vinter- och sommarunderhåll.

 

Aktuellt

Under 2018 förnyas riktlinjerna för vinterunderhållet. I riktlinjerna definieras de ändrade kvalitetskraven för vinterunderhållet. Syftet med förändringarna är att inom ramen för den tillgängliga finansieringen så effektivt som möjligt uppfylla kraven som de förändrade klimatförhållandena för med sig och kundernas förväntningar. De nya riktlinjerna kommer att märkas i medborgarnas vardag och i form av pålitligare transporter redan vintern 2019–2020.

Till konkurrensutsättningen som inleds hösten 2018 utarbetas en ny entreprenadmodell för vägunderhåll. I den nya modellen betonas samarbetet mellan beställaren och entreprenören samt förmågan att reagera snabbt på förändringar. Det fasta totalpriset överges till förmån för ett riktpris, där entreprenader betalas enligt utfallet. Dessa nya typer av entreprenader påbörjas hösten 2019.

 

Sommar- och vinterunderhåll

Vägnätet är indelat i tio områdesentreprenader för vinter- och sommarunderhållet på landsvägarna. De regionala entreprenörerna ansvarar för underhållet av landsvägarna enligt den servicenivå som fastställts av Trafikverket och NTM-centralen. Vägarna har delats in i underhållsklasser enligt trafikmängden och åtgärdstiderna för dessa klasser varierar till exempel i fråga om snöröjning. Denna karta visar landsvägarnas vinterundershållsklasser.

Vinterunderhållet består främst av snöröjning och halkbekämpning. Säker vintertrafik är ett samspel mellan bilisterna, entreprenörerna som underhåller vägarna, NTM-centralerna som ansvarar för vägunderhållet och Trafikverket. Det går aldrig att åstadkomma sommarväglag mitt i vintern genom vägunderhåll. För att vintertrafiken ska vara säker är det viktigt att bilisterna själva förbereder sig på vinterns varierande väglag. Alla trafikanter kan följa vinterunderhållet på landsvägarna i realtid via Trafikverkets webbtjänst Trafikläget.

Sommarunderhållet består exempelvis i att se till att vägmiljön är prydlig, slå gräset i vägrenarna och röja vegetation som stör sikten. Grusvägar sladdas och grusbeläggs och på vintern saltas de. Man håller vägarna i gott skick till exempel genom att förnya beläggningar, förbättra konstruktioner samt reparera broar och grusvägar som tagit skada av tjällossningen.

 

Belagda vägar

Det belagda vägnätet är indelat i förbindelseledsspecifika underhållsklasser enligt trafikmängden, förbindelseledstanken och övrig information som beskriver de lokala trafikbehoven. Finansieringen har stor inverkan på beläggningsåtgärderna på vägarna i de olika underhållsklasserna. Enligt de nationella riktlinjerna ska beläggningarnas skick på de livligast trafikerade vägarna prioriteras, vilket medför att skicket på övriga vägar försämras. På längre sikt är situationen problematisk för samhället i allmänhet och trafikanterna i synnerhet.

NTM-centralen planerar sommarens beläggningsarbeten under vintern. Med hjälp av mätresultat och andra data samt prognoser bestämmer sakkunniga vilka beläggningsprojekt som ska genomföras så att arbetena utförs så effektivt som möjligt. Skador som observeras under våren kan fortfarande läggas till i sommarens program. Beläggningsarbeten utförs sommartid, från maj till oktober. Även vägmarkeringarna förbättras under sommaren.

Beläggningsskador repareras i allt högre grad genom att vägytan lappas, eftersom det av kostnadsskäl inte är möjligt att förnya hela beläggningen så ofta som det skulle behövas. I synnerhet på vägar med mindre trafik får man ofta nöja sig med att lappa beläggningsskadorna. På grund av beläggningarnas dåliga skick har man varit tvungen att tillgripa permanenta varningsskyltar och rentav lägre hastigheter som alternativa åtgärder.