Utsikter för väghållningen

Trafiknätet måste underhållas och utvecklas långsiktigt och konsekvent så att det uppfyller näringslivets och medborgarnas skiftande behov.

Ekonomi

NTM-centralen i Nyland ansvarar för väghållningen i Finlands mest trafikerade och nationellt sett viktigaste region. Regionen omfattar Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. NTM-centralerna svarar under ledning av Trafikverket för att landsvägstrafiken löper smidigt och säkert på respektive områden.

Väghållningen har redan länge fått klara sig med otillräckliga medel. Situationen underlättades av tilläggsfinansieringen åren 2016–2018 för att minska det eftersatta underhållet av vägnätet, varav ca 51 miljoner euro anvisades till NTM-centralen i Nyland. För att komplettera finansieringen av det eftersatta underhållet beviljades tilläggsfinansiering för bastrafikledshållningen 2017–2019, varav ca 24 miljoner euro anvisades till NTM-centralen i Nyland. Även Trafikverket genomför väghållningsprojekt inom vårt område.

De ovannämnda tilläggsfinansieringsprogrammen har varit betydelsefulla tillägg till den grundläggande finansieringen av väghållningen, men de har bara tillfälligt hjälpt oss att hejda ökningen av det eftersatta underhållet. Om väghållningens finansieringsnivå höjdes permanent, skulle vi kunna se till att det eftersatta underhållet inte fortsätter att öka när tilläggsfinansieringsprogrammen upphör.

På NTM-centralen i Nyland oroar vi oss för slutet på ovannämnda tilläggsfinansieringsprogram och de nästintill obefintliga investeringsmedlen. Med den nuvarande finansieringen för bastrafikledshållningen kan vi inte garantera att vägnätet håller sig i det skick som dagens behov kräver. Till följd av de otillräckliga anslagen har vi varit tvungna att genomföra lättare reparationer av vägnätet i stället för grundläggande förbättringar eller rentav skjuta upp reparationer. Kommunerna bidrar till väghållningsprojekt som är viktiga för dem och näringslivet finansierar i växande grad de projekt som ligger i dess intresse. Trots detta blir en allt större del av vägnätet i dåligt skick.

En parlamentarisk arbetsgrupp har diskuterat finansieringen av trafiknätet och enligt dess enhälliga beslut i slutrapporten från den 28 februari 2018 bör trafiknätet underhållas och utvecklas långsiktigt och konsekvent så att det uppfyller näringslivets och medborgarnas skiftande behov. Arbetsgruppen menar att trafiknätets finansieringsnivå och den kortsiktiga trafikledspolitiken har förhindrat samhällsutvecklingen. Arbetsgruppen föreslår permanent, riksomfattande tilläggsfinansiering på minst 300 miljoner euro per år för att förbättra trafiksäkerheten, få trafiken att flyta smidigare och underhålla hela trafiknätet.

 

Väghållningsförsök inom området för NTM-centralen i Nyland

 

Byvägsförsök på Sattulantie i Hattula

Byaföreningen i Sattula lämnade in ett förslag till NTM-centralen i Nyland om att testa att omvandla Sattulantie (landsväg 13899) i Sattula by till en ny typ av byväg genom att ändra vägmarkeringarna. Försöket påbörjas sommaren 2018 på sträckan Hattulantie–Ihalammentie, som är 2,5 km lång. I byvägsförsöket reserveras en körbana för fordonstrafik. Vid fordonsmöten får båda fordonen köra ut i vägrenen. Den 1,4 m breda vägrenen på båda sidor om körbanan är i första hand reserverad för fotgängare och cyklister.
Åtgärderna som föreslagits för byvägen representerar ett nytt tänkesätt i Finland. Särskilt i Holland har motsvarande vägavsnitt byggts i stor omfattning sedan 70-talet. Om försöket lyckas är byvägen ett förmånligt sätt att skapa förutsättningar för gång- och cykeltrafik på lågtrafikerade ställen i det lägre vägnätet där det inte är ändamålsenligt att bygga en separat cykelväg.

 

Bussfilsförsök på Västerleden

NTM-centralen i Nyland öppnade på försök bussfilerna på Västerleden (stamväg 51) på Helsingforssidan för lastbilar, paketbilar och personbilar med låga utsläpp. Busstrafiken på Västerleden minskade avsevärt när man gjorde ändringar i busslinjerna i Esbo i och med att Västmetron började trafikera. I bussfilerna tillåts under försökstiden lastbilar, paketbilar och personbilar med låga utsläpp, vars specifika utsläpp understiger 80 g koldioxid per kilometer.
Försöket torde vara unikt i Finland, men på andra håll i Europa har det genomförts flera liknande försök. Norge är till exempel ekobilismens föregångsland.

 

Kameror i postbilar

Med hjälp av kameror som installerats i postbilarna i Esbos utdelningsområde försöker man kartlägga trafikskyltarna, kontrollera skicket på vägytan och identifiera sprickor i vägen. Syftet med kartläggningen av trafikskyltarna är att identifiera var det saknas skyltar och var de behöver bytas ut. Genom kontrollen av skicket på vägytan kan man övervaka vägskötseln på distans och få aktuell information om väderförhållandena. En del av postbilarna är förutom kameror även utrustade med precisionssensorer. En dator med artificiell syn identifierar sprickor och hål i insamlade data och visualiserar dem på en karta.
I framtiden kan man minska kostnaderna för väghållning och uppnå synergi i underhållet och skötseln med hjälp av bildbaserad informationsproduktion och automatisk tolkning av informationen. Tekniken lämpar sig redan nu för punktvis identifiering och kartläggning av objekt och skador i vägytan. Processerna för vägskötsel skulle kunna generera vissa inventeringar vid sidan av den egna kärnverksamheten och till dessa skulle man kunna använda den nya tekniken. Genom att kombinera vissa inventeringar och den dagliga övervakningen skulle man uppnå besparingar. Pilotprojektet med postbilarna fortsätter hela 2018.

 

Lahtis driftledningsentreprenad

Driftledningsentreprenaden i Lahtis är ett försök med en ny verksamhetsmodell som syftar till en jämnare kvalitet på vägunderhållet. Även i Esbo och Raseborg genomförs skötselentreprenaden som driftledningsentreprenad och det är därifrån man har inhämtat kunskaper till Lahtis driftledningsentreprenad som inleddes den 1 oktober 2017. Förutom en jämnare kvalitet på vägunderhållet är målet med modellen flexibilitet, effektivare användning av pengarna och bättre kontroll över entreprenadkedjan. Entreprenaden pågår i fem år och YIT ansvarar för den tillsammans med NTM-centralen. I modellen har NTM-centralen en aktiv roll som beställare och är med och definierar och godkänner upphandlingarna. Modellen beräknas vara ekonomiskt lönsam både för beställaren och entreprenören, som står för kostnaderna tillsammans. Man strävar efter att ge trafikanterna så aktuell information som möjligt om vägunderhållet. Via driftledningsentreprenadens Facebooksida ”YIT – Lahden hoidonjohtourakka” och Trafikverkets tjänst Trafikläget kan man följa läget i realtid.

 

Landskapsreformen

Landskapsreformen som är under beredning påverkar konkret NTM-centralerna som sköter statens regionförvaltningsuppgifter. Nedläggningen av NTM-centralerna i början av 2020 innebär stora förändringar i hur väghållningen organiseras. Reformen utgår från en modell där landsvägarna blir kvar i statens ägo och medlen för väghållning överlåts till landskapen som öronmärkt, separat finansiering. Största delen av personalen inom NTM-centralernas ansvarsområde för trafik flyttas till landskapen. Framöver kan alltså väghållningsuppgifterna komma att skötas av landskapen, medan staten fortfarande bär ansvaret för det statliga vägnätet. Samtidigt utvecklas planeringen av trafiksystemet så att den blir mera långsiktig. I fortsättningen kan det upprättas en 12-årig nationell trafiksystemplan, med riktlinjer för bland annat de största utvecklingsprojekten.

Alla detaljer i reformen är ännu inte fastslagna och själva reformen väntar också på riksdagens godkännande. Målet är att väghållningen ska löpa smidigt trots förändringarna.